carro.mary.blogg.se

2017-04-02
22:21:49

Små rörig helg... (del 1/3)

Fredagen...

...blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det enda som blev som planerat var hundpromenaden vid 14.30 tiden, som jag nämde i det senaste inlägget.

Och när som jag gick hemåt emellan hundpromenaden, och ja... innan som jag skulle dra en andra gång hem till mina föräldrar, för en andra hundpromenad vid 17.30 tiden.

Så drog jag en sväng till min brevlåda. Där det låg ett roligt paket ifrån eleven, ett tråkigt brev ifrån FK (eller tråkigt kanske det inte var, utan det handlade snarare om komplettering angående om bostadstillägg) Sedan så låg det även lapp ifrån HSB, då de ska ännu en gång rota i min lägenhet här. De ska rensa ur skorstenspiporna... "KUL"... och ännu "ROLIGARE" är det när de kan komma hit allt mellan måndag den 3dje till fredagen den 7de april, och allt mellan kl. 08.00-15.30 tiden... SUCK... men får hoppas de kommer någon gång under måndagen imorgon då, så att jag slipper tänka på det sedan!

 

Jaja, och det var tänkt att jag skulle ta med mig FK-papperna,  HSB-lappen, men även en ögonskugga till min mamma (ögonskugga, som bl.a. var med i elevenpaketet) med mig till mina föräldrar inför den andra gången jag skulle gå dit igen...

...men nä, jag orkade inte ens tänka på detta för tillfället. Det var riktigt dumt gjort utav med det. Men tänkte jag kunde ta med mig och nämna om detta här dagen därefter istället. För jag kände att allt blev så kaotiskt just då. Och du ville jag bara koppla bort allt, och istället tänka på de bra och OVIKTIGA sakerna istället... JA, jag är dum i huvudet...

 

Men ja, efter att jag hade komme hem till mina föräldrar igen då. Så spelade vi lite kort. Och jag tyckte inte om stämningen som var där då. Och mamma gav mig en dålig "feeling". Hon hade vare iväg på något... ihop med arbetskollegor från torsdag till fredag för något event, eller vad det var. Hon nämnde bl.a. att hon hade sove dåligt den senaste natten med... och ja, det reflekterades väldigt väl enligt mig. Jag upplevde henne som vresig inför allt och inget just då. Jag ville bara därifrån. Och med kombinationen utav att alla de SMÅ SKITEN jag hade med FK och HSB att göra. Så blev effekten... ännu värre!

Allt var fel under själva kortspelandet. Och jag som satt på min vanliga plats, bredvid mamma. Så försökte jag bitvis göra mig mindre och mindre för varje gång. Undvika ögonkontakt. Och ibland höll jag på att gråta. Men försökte koppla bort det med att titta mot fönstret. Sedan när jag gick på toan utan att vara kissnödig. Så försökte jag "dutta bort gråtheten", som jag hade ifrån mina ögon. Går ifrån badrummet. Och går till mina blöta skor (var regnigt den dagen) och andra ytterkläderna.

Och sedan så hör både mamma och pappa fråga...
"Du vill inte ha något? Inte fika eller så?!"
"Jag vill hem..." säger jag då...

Sedan så hör jag mamma säga till pappa...
"Men kör henne hem då. Jag vill inte att hon ska gå hem ensam nu"... mamma vill nämligen helst inte, att jag ska gå ut ensam om kvällarna...

Men i alla fall kort därefter, så säger mamma istället...

"Men vad är det Carro? Är du ledsen? Du ser ledsen ut!"

Hör jag sedan mamma säga till pappa det att han ska ge mig papper och penna. Då jag skulle skriva ut vad det var jag tänkte på och så. Och pappa kommer sedan med papper och penna, men jag vänder ryggen till. Och är fullt påklädd. Och ska precis till och öppna ytterdörren. Och då står mamma 1-2 meter ifrån mig.

"Men snälla Carro! Du måste säga vad det är! Vi vill att du ska må bra!"

Jag håller på då att gråta igen. Men istället för att gråta, så blir jag "kall". Och vänder ryggen åt henne också. Och öppnar och stänger sedan igen ytterdörren. Utan att säga något ord. Och gick sedan hem... ENSAM... och JA, jag skäms!... men just då så ville jag bara rusa iväg. OCH JA, JAG VET... JAG ÄR TÖNTIG... töntig som fan!

 

Och sedan som jag har varit hemma i ca 10 minuters tid, så får jag ett SMS ifrån mamma. Då hon ber mig igen, att berätta för henne/dem vad det var som jag tänkte och höll på med. Jag skrev sedan att det INTE var något allvarligt. Men ja... att det var småsaker, som jag behövde berätta. Men även att jag faktiskt kände mig besvärad utav hur det var där och då som jag var där och så vidare...
Sedan så blev hon förhoppningsvis någorlunda glad och framförallt lättad utav svaret. Och sedan så gjorde vi även upp, om att jag skulle ta med mig papprena ifrån FK och HSB dagen därefter. Och via detta så skulle vi kombinera ihop detta med en familjemiddag...

 

Fortsättning följer...

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: